hm..
ibland känns allt sjukt uppförstorat. fast samtidigt förstår jag. jag är likdan själv i sådana situationer. lättretlig, bräcklig och arg. Men nånstans måste jag tänka på micke först och främst. han har inte gjort nåt fel alls och det blir liksom på hans villkor då. hoppas folk kan förstå det. hoppas det blir bättre snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar