empty

Jag önskar att jag bara var glad att vara hemma, att jag kunde säga "oh gud vad skönt att vara hemma, att sova i min egen säng, att göra vad jag vill"
men sängen känns inte som min längre, "min" säng är på Oasis Road i kapstaden, min lägenhet känns inte som min längre, och jag kan inte göra vad jag vill! för jag vill sola, bada, träffa alla pojkarna på pojkhemmet, åka till soppköket och babbla strunt med kidsen och jag vill umgås med alla underbara människor.

MEN, jag ÄR glad att få vara hemma och träffa ER alla kära vänner, Trp inget annat. Det ska bli underbart.

Det är bara det att jag känner mig felplacerad. Som att jag inte passar in längre. Att alla mina känslor och funderingar har gjort mig till en annan människa och jag vet inte hur jag ska hantera det eller hur jag ska agera!

orkar inte skriva mer. det är så mycket tankar nu..

återkommer!