tankar

idag känns det definitivt.
tror inte vi kan förlåta varandra.
eller jag kan nog förlåta men jag tror inte jag kan glömma en gång till. det är för mycket nu. och jag orkar inte gå ner på botten för att återigen jobba mig upp för det var jävligt jobbigt sist. jag behöver känna mig ok ändå. och det är svårt just nu. dels för vad jag ställt till med och dels för vad andra ställt till med för mig..

helst av allt vill jag bara allt ska vara som vanligt..

Det värsta är den där tomhetskänslan i magen som inte funnits på 3,5 år. jag är inte van vid den och jag vet inte hur jag ska hantera den riktigt. jag vill inte sitta på fester osv och vara den tråkiga. jag är inte sån! men igår kände jag mig sån enda till slutet, då levde jag kanske upp lite igen. Kanske för att vi var så få kvar då och med människor jag känner... men det är ändå inte jag att vara sån. usch.

--

nej nu ska jag försöka rycka upp mig lite!
ska kolla när lillasyrran spelar fotbollsmatch sen och efter det vidare till farmor för lite mat. Kvällen blir discobowling med grabbarna. (sorry anna att jag inte kommer , men de har bokat banor och jag sätter de i skiten om jag inte är med. dessutom är jag en tråkig jävel just nu.. men jag kommer och hälsar på själv en dag. jag gillar mantorp, vi kan ta en promenad och minnas massa roliga och pinsamma saker?)