När jag ser bilder som den här så har jag svårt att tro att jag faktiskt var där. Det är Clifton beach, min favoritstrand, där vo var nästan varje helg. Jag har svårt att tänka mig att jag levde ett någorlunda vardagligt liv och att jag anpassade mig så lätt och kände mig hemma så snabbt, i ett helt främmande land, med en annan livssyn och annan kultur. Jag har svårt att se att jag kommer åka tillbaka. Jag vill det, men tror inte jag kommer göra det. Inte inom 1,5 år i alla fall. Det är så mycket som säger emot. Men hur kommer det påverka mig? Kommer jag må dåligt som fan över det, eller kommer det gå över? Det är nu snart ett halvår sedan jag kom hem. ETT HALVÅR! 6 MÅNADER! känns som EN månad eller kanske två på sin höjd. Det är fan helt sjukt. Det värsta är att jag inte vet var jag ska göra av mina känslor med det här, eller vem jag ska förklara för. För det finns ingen som kan förstå helt och hållet. Det är hemskt frustrerande. Finns de som kan förstå på sätt och vis iof, Irina, Rebecca och Pia har jag som faktiskt fattar lite. Men det är inte ens lätt att förklara för dem. Jag har så svårt att sätta ord på det.
Helhet?
Men jag måste vara kvar här. NU. Det bara är så. Jag bara önskar i mitt innersta att det blir bättre med tiden. Jag önskar så mycket att hålet i magen förvinner. För jag vill faktiskt vara här och nu med Dig. Så är det. Jag har slutat att bry mig en enda skeund om vad omgivningen tycker om det här. Om mitt tjat, om min tvivel och mina funderingar. För så länge ingen säger nåt annat än "hur orkar du?" eller "vad vill du?" eller "hur tänker du?", så orkar jag inte lyssna längre. Kom med nåt nytt? Eller ta mig för den funderade människa jag är. Jag kommer aldrig vara helt nöjd med mitt liv. Så är det bara. Var jag än befinner mig så har jag något att brubbla på. Det har inte med NÅN annan än MIG att göra. INGEN annan alls. Det vill jag ni ska förstå. Att jag inte någonsin känner mig helt lycklig har endast med mig själv att göra och det är den biten med mig själv jag försöker reda ut nu!
vilket jävla babbel det blev nu!
jag funderar på att färga håret mörkt igen... men vet inte..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar