ord från läraren för ett år sedan. har jag kommit nånstans sedan dess?
"du är den i den här gruppen som kan anpassa dig bäst. du kan vara vän med alla och inte för att vara snäll, utan för att du faktiskt vill det. Du har säker en bred vänskapskrets med folk från helt olika världar och åldrar. MEN jag anar att du har dem tills du måste släppa dem nära dig. då försvinner de lätt. Eller snarare så försvinner du..."
Hej Tania
vill bara säja att jag läste dina tankar idag om hur det snurrade runt i dig i torsdags och att mkt handlade om din upptäckt att det varit du som lämnat eran relation och inte människorna du haft i ditt liv.
Har du funderat på om det är ett sätt att slippa bli lämnad, som gör att du lämnar innan det blir en relation som kommer att betyda mycket för dig, det är vanligt att man gör så när man är rädd för att bli övergiven. Nån gång i livet "kanske" tidigt, blev du kanske övergiven,sviken eller lämnad och då lärde du dig att aldrig lita på att bli nära någon, för risken är att bli lämnad och det gör ont.
Jag hoppas att du fortsätter din resa med dig själv i detta under utbildningen och vågar att börja prata mera om det här i basgrupp och i helklass, allt eftersom du blir modigare och modigare. Ta kontakt med den du känner mest trygghet med och fråga om du får träna på att bygga tillit till. Kom ihåg att ni ska öva på varandra, ta chansen Tania att ta dig igenom din tillitsbrist.
Du är en härlig ung kvinna med så mkt häftig energi i så slarva inte bort dig.
Sköt om dig nu och en stor kram å dig.
MVH M-L
--
jag tänker att jag inte kommit nånstans alls. allt jag gör, all min svartsjuka, allt, det grundar sig i den här skiten. för jag litar inte på folk. fan. därför gör det så jävla ont nu, för jag är livrädd för att förlora den enda ordentliga trygghet jag har. den enda person som jag visat hela mig själv för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar