Jag är en sådan jävla blödig person. Jag gråter till all slags reality-tv som innebär att man hjälper människor som har det dåligt. Det nya gråtprogrammet är Fredsstyrkan. Svenska styrkor som är i Afghanistan för att hjälpa byborna så gott det kan att få ordning på tillvaron och försöka bryta alla korrupta tillvägagångssätt som pågår.. Jag börjar inse vad killarna på praktiken har rymt ifrån. Varför en 17åring får för sig att ta sig helt ensam till Sverige. För vad fan folk än säger, människor lämnar inte sin familj, sina vänner, sitt hemland, sin trygghet, om de inte måste, av olika anledningar. Sen vad de gör av det, när de väl kommer hit, det är en helt annan sak.
Jag tror inte att jag någonsin kommer jobba med något som inte innebär att jag gör livet lite bättre för någon annan. Det finns så jävla många som har det dåligt i världen, så varför inte ta chansen att hjälpa till? Ska försöka hitta någon som vill adoptera ett barn med mig också.. hm.. :)
nej nu ska jag vara lite västerländskt slösaktig och köpa chips och cola och kolla på en film. Förresten orkar jag inte skriva om helgen så mycket, men det finns bilder på bilddaboken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar