Jobbe

Om 2,5 timma drar vi med kidsen mot Linköping för utebion. Najs jobb har jag ibland, helt klart. Har varit en down-dag men tror det är på väg att vända. Tror det började lite igår kväll när jag pratade med någon på msn och sen bara blev det helt off och jag vet inte varför. Tappade all lust liksom. Tror det är för att jag inte SKA bli kär nu. Så när det närmar sig något sånt, då säger min hjärna STOPP och så blir jag.... OFF helt enkelt. Hittar fel, ursäkter, brister, ja allt. Jag VILL iofs inte ha nåt som liknar kärlek nu, vill inte ge mig in i något nytt. Jag vill bara vara jag, och klara mig så. Det var så länge sedan jag var oberoende av någon annan. Herregud jag var tonåring då! Jag vill känna mig fri och lycklig. Klart man kan känna sig fri i ett förhållande med, om det är ett bra förhållande. Det är väl just det, jag är lite rädd också, att ge mig in i något, då jag förväntar mig att det ska gå åt helvete. Kanske inte så bra inställning, men det är en försvarsmekanism. Jag ska dessutom till Sydafrika i december och innan jag är hemma därifrån så kan jag inte vara tillsammans med någon heller. Nu är det inte så att jag är nära att bli tillsammans med någon, inte alls det jag försöker säga. Men jag vill inte ens komma dit, då jag känner att "ja den här killen är verkligen någon som skulle kunna vara bra för mig". Så därför, som sagt, säger jag stopp innan jag ens kommit dit. Vet inte om det är bra eller inte för mig. Men det känns ganska bra just nu, för jag ORKAR inte bli kär. Därför lever jag som jag gör nu, och tycker nog det är ganska bekvämt för tillfället.


ordbajseri?