natt.

Så bor man själv igen och dygnet som jag hade lyckats vända tillbaka någorlunda är fucked up igen. Men jag gillart ändå. Det är på nätterna jag tänker bäst, då är min hjärna i sinnesro på ett helt annat sätt.

Lollo var här hela kvällen, vi åt mat och sen satt vi och kollade igenom ALLA bilder från 2007 till nu, värt. Det är många saker man inte kommer ihåg har hänt fan. Det bästa är att även dåliga saker känns idag som nåt bra, då vi gått igenom det tillsammans. Jag är verkligen sjukt glad att jag har Lollo. Att hon pallar med mig och jag henne. Det är ju bara erkänna, vi är inte de lättaste att ha som nära vänner. Av många anledningar. Tur vi har varandra :) Det är klart vi haft motgångar i vår vänskap, men det löser sig alltid. För vad vore vi utan varandra sen?

"Hur som helst gillar jag att umgås med dig. Du är snäll, nästan lite för snäll."

Tack, nu kan jag sova, och kanske inte undra ihjäl mig under helgen (det kommer jag ju säkert när helgen väl är här men men...). Det blir som det blir! Och blir det inte som jag kanske vill så är du ändå en bra person och vän, det uppskattar jag.

Hela grejen påminner mycket om Gudde i somras. Det var bra fast det inte blev som jag kanske ville först. Men så länge folk är ärliga mot mig och kan stå för saker så respekterar jag det och vill ha de som vänner. Jag är van vid lögner och svek, mot sådana människor blir jag likadan. Nu känner jag att jag kan berätta allt, vara ärlig och veta att det funkar bra det med. Vi är inte mer än människor. Det är bara inse fakta, man gör konstiga saker ibland... Känns som jag börjar lära känna en person som jag vill ha kvar i mitt liv. På vilket sätt det än blir. Du är med snäll.


Ågatan är inte mycket till partygata klockan 02 en måndagsnatt...