Det går bra nu. . .

Jag är inte arg. Jag är inte direkt ledsen heller.
Jag är bara trött. Trött på mig själv.
Jag vet inte varför jag alltid gör så här?
Tror och hoppas på saker jag egentligen inte ens vet vad jag vill med.
Och bara glömmer gamla saker.
Men men..

Livet går vidare och motgångar gör mig fan starkare, hoppas jag.
För varje sån här motgång vet jag vad jag ska akta mig för nästa gång.

Jag ska akta mig för snälla, roliga, trevliga, snygga män tydligen...
HAHA!
Nej då, det jag ska akta mig för är att tro att nåt som påbörjas av en fyllegrej sällan går att få till nåt seriöst sen i alla fall. Jag borde lärt mig det nu kan jag tycka.. Inte första gången jag sätter mig i den här situationen direkt. Jag är bara glad att det inte hann gå lika långt som med L i höstas.. Det tog ett tag att släppa taget om.

Men som sagt, är inte arg eller sur eller irriterad på nån annan än mig själv, det är egentligen ingen som gjort fel, ibland bara är det inte vad jag kanske lite hade hoppats på. Det var så jävla oväntat och otippat från början att jag borde förstått att det bara var för skojs skull!

Jag känner mig trög idag.