8 maj 2010

Äntligen.


Gråtit ut lite. Över vad? Inget egentligen. Kände mig bara lite ensam idag. Allt är så konstigt. Jag vill verkligen vara själv just nu. Men vill inte vara ensam för det. Jävla komplicerat det där. Tror jag har lite ångest över framtiden med, att jag inte har en aning om vad som väntar mig i höst. Jag har dessutom saknat ihjäl mig efter kapstaden idag. Jag saknar det fortfarande några sekunder varje dag. Går inte en dag utan att jag tänker på det. Jag saknar hur jag mår där. I min andra hemstad. Jag saknar den jag är där. Ja ja. Hoppas på en drömfri natt och en bättre morgondag. Ska spela volleyboll med Kidsen. Så som de tjatat i veckor nu om att jag måste jobba någon lördag snart igen så jag kan vara med och spela. Tur jag har mitt jobb. Det är bra medicin mot ångest! Underbara ungar och underbara kollegor.

1 kommentar:

  1. allt det är frågor och känslor vi alla går igenom till o från gumman...

    kram m

    SvaraRadera