10 september 2010

tiden står still och jag försöker ta mig framåt.

Idag saknar jag honom väldigt mycket och det är fortfarande liksom overkligt att jag inte ska åka hem till honom nån mer gång, ja kanske aldrig mer kommer träffa honom, någonsin. Jävligt konstig känsla är det.

--

Var på körskolan idag, på riskutbildningen. Helt ok, men ganska självklara saker. Skönt med en körskola där inte alla är 17 år. Det var ungefär 50/50 i gruppen. Ska på handledarutbildning i morgon och sen kolla synen så nästa vecka kanske jag tar min första tur i en bil? haha, fy fan, stackars pappa.

Inget att säga, jobba natt hela helgen.

1 kommentar:

  1. Hej där,

    vill bara skicka en pepp-kram för jag vet hur det känns. Går igenom detsamma nämligen. :/

    Ta hand om dig!

    Kram
    Åsa

    SvaraRadera