Vänner!

Vet inte var det kom ifrån. Men tänkte på mina vänner idag när jag gick hem ifrån jobbet. vad hade jag varit utan dom idag... Långt ner på botten tror jag! Det fanns en tid när jag var under 22 då jag inte uppskattade mina vänner så högt, då jag kanske inte hade hittat RÄTT vänner heller. Då jag tog dom för givna och inte tyckte dom var så viktiga. De senaste 3-4 åren har jag ändrat så otroligt stor uppfattning om det. Jag tror en del av mina vänner faktiskt betyder lika mycket som min familj. För som sagt, vad hade jag varit idag utan dom?

-----

Erika. Började prata på helgon (varför minns jag inte riktigt?!). Tills vi en dag insåg att vi borde ses. Tror vi började skriva till varandra 2004. Hon finns ALLTID där och vi är så lika men så olika. Jag har alltid kännt att jag kan prata med henne om allt. Känns aldrig som man stör henne eller som att hon inte vill lyssna. Klok, omtänksam och varm!
-----

Malin. Ännu en internetfunnen vän. Även här helgon. Tror det var 2004 vi började prata med, pga Micke på nåt vis typ. Åkte och hälsade på henne i Eskilstuna och sen var det kört. Fast för alltid skulle jag säga. Otroligt klok och logisk person som alltid får mig att tänka en gång extra, hon har en förmåga att se saker från samma håll som mig, fast lite tydligare :)
-----

Nina. Underbaraste Nina. Vi delade rum i Sydafrika. Det tog väl en vecka eller två sen visste vi vad den andra tänkte bara genom att titta på varandra. Min tvillingsjäl tror jag. Inte för att vi är så lika, för det är vi inte alls på så många sätt. Men vi förstår varandra på ett plan jag aldrig haft med en vän innan. Vi bara är med varandra och det känns så jävla bra. En bättre reskamrat finns inte, där är vi extremt lika, vill ha ut samma sak av livet och har samma människosyn.
-----

Sandra. Den vän jag kännt längst av alla de jag idag umgås med. Tror vi lekte med varandra första gången när vi var 9 år och gick på fritids tillsammans.Vi har haft våra perioder då vi inte ens pratat. Men så växte vi båda upp och idag är jag sjukt glad att jag har henne. Utan henne hade Mjölby inte gått att bo i. En så jävla enkel, rolig och öppen person. Har aldrig tråkigt i hennes närvaro.
-----

Pia. Lärde känna henne pga att mitt ex (då pojkvän) ragga på henne och jag misstänkte det var så. Dum tjej som jag var så gick det ut över henne och jag gilla henne inte speciellt mycket. Men, sakta men säkert släppte jag på det där och började inse hur det kanske låg till och tack vare lite korpfotboll (tack som fan pia för att du tog det steget) så blev vi bra vänner och sommaren 2008 hade varit skit utan henne och hennes vänner. Det är jag evigt tacksam för och idag ser jag henne som en av mina bästa vänner trots att vi inte ses så ofta då hon aldrig kan hålla sig i östergötland och inte jag heller hela tiden... :) Extremt stark, karismatisk och omtänksam människa som alltid får mig på bättre humör.
-----

Matilda. Bästa bästaste. Vi är inte speciellt lika, vi är nog väldigt olika tror jag. Men det är bra. Lärde känna henne genom Lollo. Sommaren 2009 var det helt klart Matilda och Lollo som räddade mig när jag tillslut gick ifrån Micke på riktigt. Efter det har vi bara kommit varandra närmre och närmre och jag uppskattar Matilda på ett speciellt plan. Hon är nog den av mina vänner som jag kan känna mest saknad efter, ni vet, sådär som jag nog innan bara har saknat mina föräldrar eller en pojkvän. Det är liksom nåt som fattas när jag inte träffat henne på ett tag. Hon har dessutom en pojkvän som är helt jävla skitbra och hemma hos dom känner man sig alltid välkommen. Love you!