10 februari 2012

This thing called love

Jag undrar när jag kommer våga känna efter igen. Undrar om det kommer kännas nåt nu när min vän åker tillbaka till Canada om en vecka? Förtränger jag känslor? Eller slår jag bort dom så hårt att de faktiskt inte finns? Han är sjukt bra, får mig att skratta som ingen annan och är bra på alla sätt. Men Canada är långt bort. Men vänner, det är vi! Me like. Ingen drama, inga konstigheter och tre bra veckor har det varit!
Ge mig sommar! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar