Frånvaro

Ursäkta min frånvaro. Jag har ingen som helst inspiration att skriva just nu. Jag antar att det blivit vardag för mig, så dagarna flyter ihop och jag vet inte riktigt vad som är intressant att läsa om.

Kom en ny tjej igår, Amanda och i dag anländer Malin. Båda från Sverige. Det blir mycket information, skjutsa,visa runt just nu när det är så många samtidigt som är så pass nya. Men det är kul. Jag börjar äntligen känna att det är mitt jobb, kunna stänga av när det behövs och också ha min fritid vid sidan av. I början blev det 100% Southern Ambition, 24/7. Det skulle aldrig fungera i längden.

Jag, Moses och Wesley är tre väldigt olika personer och det är ganska många heta diskussioner på kontoret. Ibland kommer vi ingenstans med det, men tror ändå att alla tre tänker efter. Det är svårt att vara svensk här. Organisation och ordning och reda existerar inte riktigt. Det är frustrerande ibland. Då är jag ändå en slarvig person, i Sverige skulle jag bli kallad oorganiserad. Men här, här är jag pedant, jämfört med andra. Jag kan inte förändra allting, det är deras sätt, deras kultur, MEN en del saker måste ändras då vi jobbar med europeer och amerikaner, de är våra kunder, vi måste tillmötesgå dom någorlunda, utan att tappa den afrikanska känslan, såklart. Man ska ju ändå komma hit och känna att det är något annat, lära sig ett annat sätt att leva. För vem säger att vårt sätt är det bättre? Det är ju ingen som kan bestämma. Kanske är det vi svenskar som gör fel, jag tror det ibland, för vi stressar sönder oss, sätter höga krav och hur många går inte in i väggen eller blir deprimerade hemma? Depression existerar knappt här, folk vet inte vad det är. Hur kommer det sig?

Gud vad mycket svammel. Här kommer lite bilder.

Peter & Maximilliano

Clint och Brandon och deras vänner kom! Tänk att jag känt dom i 5 år snart! 

24 bitar sushi. 100 SEK. WINNING.

Barnhem i Khayelitsha besöktes i veckan

Muizenberg

någon, Amira, jag och Maximilliano på min husfest! 

Always so serious