Perspektiv

Pratade lite med Malin nyss. Hon kom precis hem från Indien. Hon berättade att hon såg sin första kåkstad där. När hon frågade mig hur jag har det här, och jag sa att allt är bra men att jag inte direkt jobbar på min pension (får ju betalt svart), så sa hon bara "du är från Sverige, du kommer klara dig, vilken pension du än får, alla klarar sig i Sverige". Det är så sant. Varför ska jag låta bli att leva mitt liv för att jag är rädd att inte ha det tillräckligt bra om 45 år? Jag kanske inte ens lever så länge, vem vet? Och även om jag gör det, jag kommer ha det ok, till och med bra, jämfört med många andra ställen och personer på denna planet. Visst finns det fattigdom och elände i Sverige, men det är helt enkelt inte på samma nivå. Här handlar det om liv eller död, hur ofta gör det det i Sverige?

Så, jag lever i nuet, för vad jag mår bra av NU, vad jag vill göra NU och jag är stolt över mig själv att jag kommit dit där jag är idag. Jag lever det liv jag försökt leva i flera år nu. Och jag är säker på att när jag är 85 och sitter och tänker tillbaka på mitt liv, så kommer jag inte gnälla på att jag har dåligt med pengar, jag kommer vara glad över att jag levde mitt liv och följde mina drömmar.

Att komma från ett land som Sverige är en extrem fördel, som alla borde ta vara på, uppskatta. Det är något som är få förunnat.


Talked with Malin recently. She just came home from India. She told me that she saw her first township there. When she asked me how I am and how I'm doing, and I said that everything is fine, but that I did not work on my retirement savings (I dont get payed), she just said "you're from Sweden, you will be fine, whatever the retirement savings will be later you're gonna survive in Sweden, everybody does." It's so true. Why should I not live my life because I'm afraid of not having it well enough in 45 years from now? I may not even live that long, who knows? And even if I do, I will be ok, even good, compared to many other places and people on this planet. Certainly, there is poverty and misery in Sweden, but it is simply not on the same level. Here it is about life or death, how often is it like that in Sweden? 

So, I'm living for the day, for what makes me feel good NOW, what I want to do NOW, and I'm proud of myself that I got to where I am today. I live the life I tried to live for several years now. And I'm sure that when I'm 85 and sit and think back on my life, I won't complain that I haven't got money enough, I will be happy that I lived my life and follow my dreams. 

Coming from a country like Sweden is an extreme advantage, that everyone should take advantage of, appreciate. It is something that is a rare luxury.