1,5 år sedan jag fick höra de här orden av en lärare/terapeut på min utbildning, har jag kommit nånstans? jag vet i fan.. shit..
"du är den i den här gruppen som kan anpassa dig bäst. Du kan vara vän med alla och inte för att vara snäll, utan för att du faktiskt vill det. Du har säker en bred vänskapskrets med folk från helt olika världar och åldrar. MEN jag anar att du har dem tills du måste släppa dem nära dig. då försvinner de lätt. Eller snarare så försvinner du..."
vill bara säga att jag läste dina tankar idag om hur det snurrade runt i dig i torsdags och att mkt handlade om din upptäckt att det varit du som lämnat eran relation och inte människorna du haft i ditt liv.
Har du funderat på om det är ett sätt att slippa bli lämnad, som gör att du lämnar innan det blir en relation som kommer att betyda mycket för dig, det är vanligt att man gör så när man är rädd för att bli övergiven. Ta chansen Tania att ta dig igenom din tillitsbrist."
Det är då jag påstår jag inte kan bli kär? För att jag inte tillåter mig själv att bli det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar