Hittade en låt. Eller två. Som säger så mycket för mig.
Lasse på torsdag ska bli underbart.
Vi kan prata i timmar om sånt vi tror vi saknar och om hur staden och vardagslivet till slut stal all vår ungdom och all vår kärlek
Men vi var inte menade att slåss vi var menade att älska och jag hatar mig själv när jag hör Mig gnälla på dig för nån skitsak
Men inget av det här betyder nått
Det är bara ord som gått vilse i allt det svarta och kommit i mellan oss
Tvåsamhet är ondskan och singelliv det dödar vi bygger murar
Runt våra hjärtan för att hålla det tryggt men jag vill inte vara trygg
Jag vill ju brinna och sånt och minnas hur vacker du är och varför jag en gång föll så hårt och Handlöst för dig
Dom sa vår kärlek var dömd att dö två vilsna själar som vi skulle aldrig
finna nån ro men ingen har känt hur du slår som jag har
Du viskar nära att det känns som att alla kan se i ditt ansikte och på din kropp
att du har blivit sårad och du vill aldrig, aldrig tillbaks dit igen
Men jag tänker inte låta vår kärlek bara försvinna som tårar i regn
dom tror dom vet men ingen vet vad vi vet
Och nu när du, nu när du har mig så förlorar du aldrig mig
Och nu när du, nu när du har mig så förlorar du aldrig mig
Om du är Ikaros är jag Jean d´Arc historien har aldrig gett oss en chans
Och ibland så önskar jag att jag inte var en sån idiot
Kom galenskap kom svart kom blöta tankar och drömmen om ditt skratt
Vi struntar i blickar och ord bakom ryggar från dom som borde vara våra vänner
Dom säger att du är kall som is men ingen har sett hur du lyser och sprakar när vi släcker och låser in oss och är nära
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar