21 januari 2009

the kids are alright?

Dagen blev ganska bra sen ändå med kebabtallrik och tv i form av 2 ½ men, mästarnas mästare, shear genius, how i met your mother och sen en film; Blindness.
Filmen var bra. Och det sjuka är att det är precis sådär vi skulle bli om vi blev inlåsta utan regler(lagar), utan demokratiskt styre, utan kommunikation med omvärlden eller någon som kan se eller höra vad som försigår innanför väggarna. Precis så. Flugornas herre så att säga. Creepy är det.

Jaha, i morgon ska jag jobba i Mjölby och det ska bli så jävla kul att träffa alla kids igen. Många av dem har kommit att betyda en del för mig, eller, ja, de får mig på bra humör och ger tillbaka så mycket. Jag hoppas man kan känna så länge på en arbetsplats. Att det inte bara är för att jag är timvikarie och inte har det som heltidsjobb. Jag vill tro att jag kan trivas länge på ett sånt ställe.

På tal om kids; har fått veta att de två yngsta på St Margarets House, där jag jobbade i Sydafrika, har förflyttats. För att de var med i ett inbrott i somras.. DE ÄR 12 OCH 13 år gamla. Det gör mig så arg. Behöver de inte stabilitet? Trygghet? Förtroende? nej då flyttas de till ett annat boende och får antagligen byta skola och allt det där. Det värsta är om de hamnat på nåt ungdomsfängelse. Usch.. Jag blir så jävla arg över att de är pedagogiskt efterblivna i det där landet. De fattar inte att enda anledningen till att de gör inbrott eller tar droger är just för att de inte har något annat att göra! De hade ju fan inte ens en fotboll att spela med på eftermiddagarna. Och SÅ lite pengar hade de inte där. Det kan jag lova. De ska räddas från ett liv på gatan men sen är det ingen som bryr sig. De enda de har som bryr sig är volontärer som kommer dit några månader och sen försvinner igen. Hur ska dessa barn någonsin kunna förlita sig på någon alls? Blä. Jag ska ta reda på adresserna dit de bor nu, de här två, Rushan och Eben, och åka och hälsa på de. Jag lovade att komma tillbaka och nu gör jag det!

Dags att sova. Ska försöka släppa det här tills jag åker. det tar energi att vara ledsen/arg på sånt här som det inte går att göra så mycket åt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar