17 juni 2009

phone fear

Ska åka till jobbet snart. Blev att jobba 14-23 i stället för att vara ledig. Känns bara fint. Pengar + att jag slipper sitta hemma och tänka en massa. Ska nog till Platens efter jobbet en sväng, dansa och vara nykter. Var tre veckor sedan jag var ute nu och det känns bara fint. Har faktiskt inte saknat det alls. Ikväll ska jag ju dock hänga med Lollo och Matilda och då får ju kvällen ett syfte mer än bara kolla på fulla människor på dansgolvet och bli uppraggad av någon finnig 19åring. Ja det är ungefär de som brukar komma fram till mig. Fråga mig inte varför. Ser jag ut att vara 19? Jag hoppas inte det.

Övervann lite av min telefonskräck igår. Det var spännande. Men fortfarande, när jag väl ringde, så blev det inte mycket prat om det som var meningen att det skulle pratas om. Men bara det att jag ringde var ju bra gjort, för att vara jag. Jag är inte van att någon tvingar mig så där, på ett bra sätt. Tack! Vet att det låter helt sjukt med detta telefonhandikapp, men det är på riktigt. det handlar inte om att ringa myndigheter osv utan vanliga personer, ofta vänner eller familj. Jag skiter ofta i att svara om jag vet att någon ska ringa och fråga "hur mår du?" för jag kan inte svara på det i telefonen, inte uppriktigt. Det blir alltid "jo då, det är ok faktiskt.." Spelar ingen roll om det är bästa vännen.

Midsommar på fredag tydligen. Vad ska ni göra? Någon som ska vara i stan och göra nåt trevligt Jag ska nämligen jobba dagen efter och kan inte åka iväg!

Off to work!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar