Det är riktigt skönt med sånna här matcher. En match då alla kämpar och tar i in i sista sekunden. 0-0 blev det men det känns nästan som en vinst. Jag hade den där känslan idag att INGEN skulle få ta sig förbi mig och det var fan nästan ingen som gjorde. Tror jag räknade till 2 ggr på 90 minuter. Sånt är skönt! Har resten av laget att tacka för det med självklart. Speciellt min mittbackskompanjon Johanna som är en av de bästa mittbackar jag spelat med. Hon borde få spela i Alaget mer. Tycker jag. Fick ett gult kort igen. Ett till och jag blir avstängd en match. Uuuups.
Jaja, nog om fotboll.
Jobba natt. Skönt att vara på jobbet faktiskt. Jag har en sån jävla stresskänsla i mig som jag sagt innan. VAD fan kommer det ifrån? Skulle behöva en psykolog just nu känner jag. Som kunde sätta fingret på var oron kommer ifrån. För jag vet ärligt talat inte.
Jag känner igen det du skriver lite då och då jättemycket i mig själv, att aldrig veta var man trivs eller vill vara. Att alltid behöva något att längta efter, att inte våga trivas där man är. Jag går hos psykolog och bearbetar det nu. Gör't!
SvaraRaderaFast jag ser det inte riktigt som ett problem, jag är säker på att jag en dag hittar det där, eller den där eller vad det nu är som kommer avgöra vad som gör att jag känner mig hemma. Tror det är en väg jag går. just nu mår jag bra och trivs så bra med mitt jobb och mina vänner att det inte är ett jätteproblem. Om ett tag kommer jag antagligen vilja vidare, mot andra äventyr och utmaningar. Ser det inte som ett problem faktiskt, även om det såklart är jobbigt ibland. Men har inte alla det lite jobbigt ibland? Jag gillar ändå mitt liv och hur jag lever det... Även om det kanske inte alltid låter som det. Jag vågar trivas den dagen jag känner att det är rätt. Det känns inte helt rätt än!
SvaraRaderamen visst, en psykolog skulle alla behöva gå till tror jag mer eller mindre, alla har sina spöken... Men vi får se när jag tycker jag har tid och pengar till det. :)