En sån där känsla

När jag gick till jobbet ikväll vid 21.45, med hiphop i hörlurarna och bara vårjackan på mig så kom det en sån där känsla över mig. Ungefär som vårkänslor. Allt bara kändes rätt, enkelt, och bra. Jag sjöng med och hoppade fram. Jag överdriver om jag säger att jag mår toppen, men jag mår faktiskt bra. Jag insåg nånstans där på cykelvägen över ån att jag har vetat det här länge, jag har förstått det i säkert 3 månader, men jag har slagit det ifrån mig. Det som var bra var så JÄVLA bra (bättre än nåt annat jag någonsin varit med om) att jag var helt bakom flötet från att se det som var riktigt dåligt. Jag vill inte mista det där bra. Nu inser jag dock att det inte var värt det. Det är nog därför jag inte mår sämre än vad jag gör. För att jag har vetat det här en längre tid, inom mig, men tryckt undan det. Jag känner på något en lättnad över att jag inte behövde lägga mer tid på det än jag gjorde och att jag nu är fri. Fri som en fågel. Precis som jag faktiskt vill vara nu. Det känns helt rätt och 2012 innehåller så sjukt mycket planer att jag inte har tid för en massa kärlek. Men visst, möter jag den, kärleken, så mottager jag den mer än gärna. Dock är det inget jag MÅSTE ha just nu, och det är otroligt skönt att känna.

Körkort
Sydafrika (söka jobb?)
Fotboll
Roskilde
Kroatien(?)
Nina
Pia
Matilda
Sandra
Way Out West(?)
Stockholm (söka jobb?)

Det är bara några av de saker jag ska hinna med i år har jag tänkt.

Jag mår bra, helt ok i alla fall!