29 januari 2012

Gråta lite

Kollar på "mot alla odds", "sofias änglar" och "den hemliga miljonären". Tjut-tv helt enkelt. Men bra är det! Skulle antagligen kunna kolla på sådana program hela dagarna om jag fick..

Alla de här programmen får mig att minnas lite av känslan, av när man gör något jäkligt värdefullt. Jag saknar det, känslan av direkt kontakt och att man verkligen hjälper någon. Det är det jag saknar absolut mest och som gör att jag vill/måste tillbaka till Sydafrika. Jag behöver det, lite egoistiskt, för min egen skull, för att känna att livet har nån slags mening. Det ÄR min mening  med livet, att kunna hjälpa dom som har haft oturen att inte födas in i en enkelhet som vi här kanske tar för given. Livet ÄR inte rättvist, så är det, men om man kan göra något för att jämna ut rättvisan lite, om så bara för en enda person, så ska man göra det, tycker jag. Jag kan inte rädda hela världen, det kan ingen, men man kan göra så gott man kan och vill? Jag gör väl lite av det på mitt jobb varje dag, visserligen, men det i Sydafrika är jag på plats, där det verkligen ÄR och händer, det är en speciell känsla. Jag måste dit igen och snart är jag där. Mitt hjärta känns alltid lite mer helt när jag är där. Jag är så jävla lycklig att jag hittade den här vägen i mitt liv och skulle inte byta ut det mot nåt annat. Jag har drömmar och mål och jag vet att de kommer uppfyllas en dag, jag är på väg åt rätt håll..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar