Varför är det så svårt att vara ensam för? Att inte ha någon att sakna tillräckligt mycket för att det ska kännas på riktigt. Senaste månaderna har jag träffat bra personer, men inte hunnit lära känna dom tillräckligt. Ni vet, inte så att jag saknar dom, men inte så att det är jobbigt. Och ja, det är ju bra om det inte är jobbigt tänker ni, men jag saknar det där, att sakna så att det är jobbigt. Att få ett litet hugg i magen när man tänker på att röra vid varandra. Att inte ha något annat än just den personen i huvudet. Det är så sjukt tråkigt det här!
Jag har dock väldig svårt att tänka mig själv in i ett förhållande. Ett seriöst, kärleksfullt och omtänksamt förhållande fullt av tillit. Det är långt bort! Men det kommer det med, en dag.
-------
Sitter på jobbet och är allmänt uttråkad i kombination med världens förkylning och halsont. Inte skitpepp idag om man säger så. Dock är det knappt två dagar tills Nina kommer hit, det är ju sjukt pepp om något. Jag har saknat henne, min själsfrände. Min bättre hälft. Min bästa vän. Jag försöker hitta tillbaka till positiva jag och jag vet att 9 dagar med Nina kommer hjälpa mig med det om något!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar