hemma!

Det var underbart.. ja...










äntligen. sett en bild som hon e FUL på. på riktigt. två bilder till och med. jag mår så bra av det. vet att det låter sjukt. men så är det. mitt självförtroende är så jävla mycket på botten som det bara kan vara. så en sån liten larvig sak som att hon e ful på några bilder gör mig gott. alla kan bli snygga me smink o snygga frisyrer. men utan den masken så rinner det igenom.. Jag e fan snygg jämt. haha. hahahha. som om jag tycker det. tyckte det förr. nu tycker jag mest att jag är ful o fet. usch.

men solbränd är jag i alla fall. =)
kroatien ju!!
det blev sol o bad varje dag i havet. bodde i en liten by i ett hsu vi lånade av våra släktingar. hade havet runt omkring oss tio minuter med bil. det var trettio grader eller mer varje dag. värst var den kvällen när det var 31 grader klockan 23.00! det ni.. så nu har jag träffat alla släktingar som jag bara har hört talas om förr. och jag har sett huset där pappa växt upp och resten av staden o byn där han tillvarade sina första tio år. lite tufft måste jag erkänna att det känns så här i efterhand. Venedig har jag sett med. det var fint som fan. men det var 39 grader den dagen så man gick mest och höll på att dö. men fan vilka puckon som fick för sig för massa år sedan att bygga en stad på havet. fint är det men det sjunker ju sakta men säkert. kul för dem.. haha. puckon.

nu är jag hemma i verkligheten. jag hade kännt på mig att det skulle bli så här. en massa saker jag blir ledsen över som inte är nåt att bli ledsen över. jag är så jävla töntig. hatar mig själv. älskar ju honom. varför håller jag på så här?? fan. ta mig härifrån. hatar mig själv. bajs.
jag är glad att ilskan försvunnit. men den är ersatt med rädsla. vet inte om det är bättre? livrädd. hela tiden. att jag inte duger till. inte alls. fan. jag är sämst