kväll

tillbaka till den där fasaden. den kalla. orkar inte visa känslor.
det var en sak jag så gärna ville. som jag behövde göra. en sak som jag grubblat på länge. tvekat. men så tog jag äntligen mod till mig och frågade. jag fick inte bara ett nej jag fick inte heller ett försök till förståelse. förståelse för att jag faktiskt vet bäst hur jag själv vill göra för att må bättre. att jag inte vill förstöra. tvärtom. så nu är jag tillbaka på noll. nästan minus tre eller nåt. nu är alla dumma tankar tillbaka. på tåget tänkte jag på det, på parkeringplatsen vid drottninggatan tänkte jag på det, utanför platens tänkte jag på det, en film jag såg gjorde att jag tänkte på det, någon nämnde norrköping och jag tänkte på det, jag såg en plansch med tiger lou och jag tänkte på det. och för första gången på månader blev jag ARG igen. FAN. jag har inte varit så här på flera månader. men så blir det när man får noll förstelse. ska det någonsin bli helt bra inne i mig?

JAG VILL JU BARA LAGA MIG SJÄLV. varför låter du mig inte göra det?