14 januari 2009

denna dag är över snart också..

Det har lugnat ner sig lite i mig nu. Det blev lite mycket igår. Hade suttit i skolan och pratat mycket om hur jag mår just nu och sen kom jag hem och upptäckte nåt som tär på min självkänsla ännu mer. Det var ingen bra dag helt enkelt. Det är ok nu i alla fall. No big deal. Men som jag sagt förut. Bloggen är mitt forum att skriva av mig i och ibland när man är arg så låter ju allt ofta värre än vad det är. Ja ni vet kanske vad jag menar?

Kommunikation i skolan i tre dagar nu. Det har varit intressant och givande. Riktigt vettigt att öva på samtal. Och feedback till både klienter och arbetskamrater i framtiden. Och att skilja på hur det känns i mig när jag hör saker och vad jag verkligen hör. Har även fått tid och plats att prata av mig lite och fått lite hjälp att fatta vad det är jag är mitt inne i just nu i mitt liv. Det är många tankar om hur jag mår, ser ut, vad jag vill, vad jag borde osv osv. Det tar så mycket energi och nu känner jag att jag har lite koll och kan fokusera på lite annat också. Jag har insett hur jävla svårt jag har att prata om känslor. (har vetat det ett tag iofs) Jag är helt säker och klar när jag ska prata om vad jag tycker och tänker. Men så fort det blir personligt och handlar om hur jag mår och mina känslor, då tar det stopp och jag vill bara gråta. Visst är det skillnad nu mot innan utbildningen började, men fortfarande är det jävligt svårt. Jag börjar inse vad det beror på, vad som präglat mig till att vara sån. Vem/vad som fått mig till att agera så här. Önskar jag kunde prata om det med de som det rör men det är svårt, jag kan ju inte prata om känslor. Speciellt inte med dom människorna. Svårt det där alltså. Min önskan är att jag kommer dit en dag, då jag orkar ta tag i de där känslorna och prata om dom med rätt personer. jag är på väg, och har liksom snuddat vid det lite grann några gånger. Men när det blir för nära mig och mina känslor så tar det stopp.

Aja, slut på pladder nu känner jag. Ingen som orkar läsa det här. Möjligtvis mina vänner som är inne på samma typ av studier kanske men.. :)

Ska glo lite på tv nu!

2 kommentarer:

  1. Anonym9:38 em

    Jag förstår dig. Jag har oxå väldigt svårt att prata känslor. De går oftast inte alls. Men de låter bra att du ändå gör de och får ventilera lite. Vad är de för utbildning du går egentligen? Låter så intressant.

    SvaraRadera
  2. Jag läser en KY-utbildning i Norrköping. Missbruk&Ungdomsvård. Ja den är toppen, speciellt om man lär sig mer genom diskussion, grupparbete, helklass än genom att läsa och skriva allt..

    SvaraRadera