söndag.

Jag vill vara min egna chef. Jag vill bort härifrån..
men vara hemma? Hur går det ihop sig.

Pia satte ord på min känsla..

Sitter på jobbet, 8-18 är det som gäller idag. Sov hos mamma inatt, vilket jag nog kommer göra en hel del i Mars. Det kändes ändå helt ok och jag tror jag kan klara av det. I alla fall ett tag. Det är ju inte mamma det är fel på. Bara på att det inte finns så mycket plats och att det är i Mjölby. Mjölby... Den staden har skapat så mycket ångest i mig genom åren. Dock är det inte lika illa längre. Förr kunde jag vistas där en dag innan jag började få panik och var tvungen rymma till Linköping igen. Så många människor som fått mig att må dåligt. Inte med flit, men för att JAG var för feg för att säga ifrån och sticka ut. Småstadssyndrom många gånger tror jag. Det finns liksom ingenstans att ta vägen när man behöver, inte lika lätt att hitta andra vägar och möjligheter.. Men det är som sagt snart sju år sedan så det är ganska ok nu. Till och med återträffen "10 år sedan vi slutade nian" känns kul att gå på nu! Det ni, det hade jag inte sagt för 4-5 år sedan..

Käka frukost nu då..