fan

det där samtalet gjorde mig fucked up. varför höra av sig NU? efter TOTAL tystnad i över en månad. vad är grejen? jag vet inte varför det spelar så stor roll. men det var nåt speciellt där, på sjukt kort tid, som jag inte kan förklara. fast innerst inne vet jag att det inte var nåt för mig. vissa sidor som mina principer aldrig skulle kunna tänja på i längden. men det var nog första gången sedan micke som jag ändå kände mig bekväm med någon på riktigt. men det var så kort tid att det inte ens går att fundera i de banorna. jag vet ju det. jag är bara så jävla kass på avslut, när de inte blir som jag tänkt mig. jag är sämst på det.