12 november 2010

Otroligt trög anser jag mig själv att vara ibland

Åter igen. Somna brukar inte vara några problem. Sen drömmer jag hela natten. Ganska ok drömmar. Vaknar av larmet och inser vad som är verkligheten och vill bara försvinna. Fy fan. Vill bara vända mig om, dra täcket över huvudet och somna om. Varför i hela friden ska det kännas så jävla tungt för? Det är en klump över bröstet hela tiden. En riktig jävla ångestklump. Som gör att jag inte tar mig för ett endaste jävla skit. Jag tränar inte, jag äter inte som jag borde, jag går inte till trafikskolan som jag borde, jag går omkring i mjukiskläder och skiter i att duscha om jag inte ska nånstans. Jag blir ett handlingsförlamad, äcklig och tråkig. Varför tror jag att det ska hjälpa? Det är väl för fan klart att det inte gör! Allt blir ju bara ännu värre.

Men jag gör så ändå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar