5 april 2011

fake but real

Börjar liksom inse nu att du var mot mig precis som hon var mot dig. Försökte ändra mig. Hintade om saker, pikade om grejer, påpekade om jag gjorde saker på fel sätt. Suckade och stönade.


Hur kunde jag inte se det?

Jaja, det kvittar nu. Jag hörde att du mår bättre nu. Så fort jag försvann ur ditt liv, känns det som. Men bra att du mår bättre i alla fall. Det gör jag med.

Tror du är bra, egentligen, jag såg det, i början, innan allt blev knas. Du är en himla fin människa, men du och jag blev inget bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar