Lördag

Skulle ha jobbat idag men de blev inget för det var för få som kunde idag. Ganska skönt. För jag kom upp skapligt och nu kan jag sitta här och slappa och även hinna kolla på ett avsnitt av O.C från förra veckan. Sen vid 16 är det ju fika med Anna. Och ikväll blir det melodifestival, vin och prat med paulina. MYCKET trevligt.

Jag förstår inte de som kan ha missat alla tv-serier.. Jag är beroende av de och de är sjukt bra. Mycket roligare än att kolla på film jämt. Love it.
Missa inte:
*House
*Heroes
*Weeds
*Jericho
*Dexter
*Scrubs
*O.C
*Gilmore Girls
*One Tree Hill
*The Class
*Las Vegas
*Ugly Betty

(jag vet att inte prison break eller Lost är med. SKA titta på prison break när jag får tid. Och lost slutade jag titta på nät det aldrig blir nåt slut. en sån serie ska INTE vara fem säsonger lång... )
Sjukt bra.

-------------------------------------------------

Kollat på O.C. ibland är det mindre bra ibland är det magnifikt. idag var det närmre magnifikt än mindre bra. =) Jag blev berörd och jag började tänka efteråt.
Det är många gånger jag tvivlar på om det är menat att vara jag och micke resten av livet. man bråkar och man har jobbiga perioder. MEN. vi har gått igenom så mycket. Mycket mycket mer än många någonsin komemr behöva gå igenom. jag vet att vi hde inte stått ut med dessa saker om vi inte visste att det är meningen att vara vi. jag älskar honom så otroligt mycket och när jag väl tänker mig ett liv utan honom så förstår jag,.. det går inte. det är så otroligt mycket hos honom som får mig att må bra. och vi är så otroligt lika. jag minns de där första gångerna så väl. platens, trappen, mailet, första gången han var hos mej osv osv osv.. Jag har alltid haft lätt att bli kär. Men när jag väl hade fallit för jimmy trodde jag aldrig att NÅGON någonsin skulle kunna få mig att glömma honom. men det gick. Det fanns någon. micke var inte någon "att ha så länge för att glömma någon annan. han var kanske det i min tankar i några veckor. Men jag insåg ganska snart att det var på riktigt. verkligen bra. men så är varken jag eller micke särskilt bra på förhållanden och det gick som det gick förra året. men det viktiga var att vi tog oss igenom det och insåg att vi vill ha varandra på riktigt. det var inte ett lätt år. hade jag inte varit säker så hade jag lämnat honom för länge sedan och tvärtom för det var inte ofta så jävla kul under den där tiden. Men NU vet jag att det va värt det. MÅNGA gånger om. För idag, nu, och för alltid vet jag att det kommer vara vi. jag är säker. Ett liv utom honom finns inte för mig.

jaha, där kom det.. babblet om my love. men ibland bara sätter tankarna igång och då är det skönt att skriva av sig...