Tränat precis. jobbig men jävligt skoj träning. känner mig slutkörd nu och det var länge sedan. ryggen gör dock ont än. det känns inte när jag spelar men desto mer efteråt. i alla fall så verkar det bli ordning och reda på laget nu. tränare, spelare, lagledare osv. känns bra. mycket svängar fram och tillbaka har det varit. men det känns jävligt bra nu. det är himla intressant att så många kan bry sig om vårat lilla lag. det hade aldrig varit samma sak om vi startade laget i linköping. vad är det med mjölbybor att de är så rädda för nya saker? för ovanliga saker? för spännande saker? för utmanande saker? är det bara avundsjuka och rädsla för det nya? eller vad beror det på? jag kan bara inte förstå det.
--------------------------------------------
Nu har jag lovat. han oxå. nu gäller det att ta varandra i första hand. jobba på det som är mindre bra och lyfta fram allt det som är perfekt. acceptera varandra och försöka förstå varandra. jag vill och hoppas att det är nu eller aldrig. att vi båda vet det och gör det bästa av det. för som jag sagt tidigare. om vi tog igenom det första året borde det andra som börjar nu vara så mycket enklare. det borde vara det. och det ska det fan bli med!
det är 14 mån sen de pratade med varandra. 16 månader sedan de träffade varandra. det är sant som han säger. jag måste släppa taget och helt och hållet gå vidare. jag försöker! på riktigt nu. inte några bloggar ska läsas, inga sidor ska besökas i allämnhet, jag ska inte prata om henne. jag lovar mig själv det. för jag måste försöka den vägen med och se om den fungerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar