Ännu en helt underbar helg! Det slutar liksom aldrig förvåna mig. Allt, allting, alla. Helt fantastiska människor, möten, tillfällen.
Fredag: Moses bjöd med oss på Eid Fest I förorten Bellville. Jag kände mig inte helt bortkommen dock. Ugandiska människor lever och äter och är mycket som människor från Burundi. Hela grejen påminde mycket om alla gånger jag varit med Fizzo och hans vänner. Kvinnorna står i köket och lagar mat, barnen springer omkring överallt och männen pratar och umgås. Maten serveras på stora fat och man sitter på golvet i en ring och äter med händerna eller med sked. Det var southern ambitiongänget (jag, moses, wesley, jake, linda, elin, dani, janilla och även janillas mamma/pappa/bror) Det mest intressanta var nog när Janillas pappa fick vara med på bönestunden med alla män.. Kulturkrockar är kul :)
Dock var det ju Eid fest så ingen alkohol, bra det, det var hur varmt som helst på bakgården.
Vi skulle vara där vid 14. Vi hade en tidsgräns, vi behövde åka därifrån SENAST klockan 17.30. Senast. Vi alla skulle vidare på annat vid 19.30 i stan. Maten var klar 17.25. Ni kan ju räkna ut resten själva :) Men det löste sig, vi hann, ingen dog. Lol. African time. Det är bara att leva med det, och faktiskt, i längden så är det bara skönt och bra för stressen. Det löser sig, blir man sen så är det inte hela världen.
Kvällen bestod först av en välgörenhetskonsert som Marie, en tjej från Frankrike, ordnat med. Southern Ambition har hjälpt henne med marknadsföringen. Det var dans, musik, poesi på schemat i 2 timmar. Lyckat! Jag köpte 10 biljetter till killarna på härbärget hos Youth Solution. Uppskattat, riktigt fint att se killarna uppklädda och förväntansfulla. Perfekt dessutom att pengarna för biljetterna går vidare till nästa välgörenhetsprojekt, ett projekt som har dansgrupper för barn och ungdomar i en kåkstad.
Sedan bar det av mot Kloof street och senare long street. Kul kväll ute med mycket prat och dans. Som vanligt.
Inför lördagen hade Peter förvarnat mig om en överraskning. Det visade sig vara så att han och resterande ståupp komiker i Kapstaden skulle göra en tatueringsgrej tillsammans. Deras gemensamma vän gick bort i cancer för två månader sedan och nu skulle alla göra en tatuering i hans handstil som sa "eat life". Något han ofta sade tydligen. Allting filmades. Yeah! Vi gick sedan vidare för öl och kom inte hem förren 04.30 på morgonen ;)
Söndag bestod av film, sova, film, pizza i sängen, film, sova. Klockan 20.30 tog jag och Peter hans motorcykel till Obz. Jag trodde nog att jag skulle dö ett tag. Det var STORM ute, inte helt ultimat att åka motorcykel då kan jag lova. Men vi kom fram och Peter och två killar till hade stand up. Åkte hem 2 cider senare och somnade på två sekunder.
Här har ni lite av Peter:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar