Kul it is

Drar till Hangaren och åker lite bräda och kanske hoppas studsmatta. Pepp onsdag.

träna, it is

har börjat träna igen så ska börja matblogga lite just därför

LÄNK

slipper nu, it is

Det är helt enkelt för sent.

Bara så du vet. Så sluta nu att tjata!

---

det är ganska irriterande att inte kunna skriva vad man vill, om hur man känner, utan att folk ska lägga sig i. det är MIG det handlar om, hur jag känner inför vissa saker. Men jag antar att en del är livrädda att omgivningen ska få veta hur saker o ting ligger till. Jaja, ska inte mer.

natt it is

Med Bon Iver i lurarna tog jag en promenad hem vid halv ett inatt, med ett leende på läpparna. Trots brist på pengar, ingen aning om vad jag ska göra efter januari och lite ensamhet om nätterna, så är mitt liv jävligt bra just nu. Jag mår i alla fall jävligt bra. Jag börjar äntligen tro på mig själv, tycka om mig när jag ser i spegeln och ser att jag faktiskt är bra, på så många vis. Det var länge sedan. Det var det som var mitt mål när bubblan sprack i våras, att JAG skulle må bra med mig själv, i mig själv och för mig själv. Inte för nån annan. Jag var helt helt ensam i över tre månader, det är jag jävligt glad över nu. Att jag inte bara gick ut och letade efter tröst eller nåt nytt. Jag hade verkligen inte varit redo. Jag är det nog inte än. Men på väg i alla fall.

Jag hade en fixardag med Lollo idag. Följde med henne o skrev cv och sökte jobb. Sen drog jag med Linus och Anders ut till ekholmen. Vågade åka en del trots allt och stod och nötte ollie ett tag, snart sitter den! Blir mer övning i Mantorp i morrn kväll. Kvällen spenderades med ris+wok, top Gear (det var faktiskt intressant, de åkte motorcykel genom hela Vietnam) och lite massage. Hängde en kort stund med Dennis och Lollo sen med. Sweet!

Jag vet inte vad jag är rädd för egentligen. Men nåt är det. Har aldrig varit så här känslokall förut och dragit mig undan så pass. Tänker på varje ord eller rörelse jag gör. Skulle aldrig ta första steget. Jag är inte nojjig på samma sätt, inte orolig på det viset, jag tar det bara så jävla lugnt med allt. Jag vet inte, det är ganska skönt, men lite läskigt, för det är inte likt mig.

morgon it is, not.

Oh, jag är så trött på att inte jobba nåt nu. Och jag kommer vara sjukt fattig nästa månad. Jävla skit. Jag vaknar 11-12 varje dag, för att jag inte har något att gå upp till ändå.

Jag ska ut och gå en sväng snart, hade tänkt gå till gymmet men det är inte så himla kul ensam när jag tänker efter. Men vill röra på mig lite. Min träningsvärk i armarna från träningen igår är inte att leka med kan jag lova! Fy fan. men gött att det känns att jag gjort något.

Ikväll vet jag inte vad som händer och sker. Sånt som märks. I morgon blir det Mantorp skatehall som vanligt, kommer bli en trevlig tradition!

Fan, sjukt trött på att inte få jobba som sagt. Jag mår ju bra egentligen och vill inte att en sån sak ska dra ner mig!

förvirrad it is

Jag vet inte vad jag vill, vad jag känner, vad som händer.
Det känns ganska ok oftast.
Idag känns det lite smått jobbigt.
Men tror det vänder i morgon igen.

Matblogg it is?

Har ätit lite mat nu. Potatissallad med kycklingfilé. Det var gott! Ska iväg till gymmet med Erika snart, ska bli jävligt skönt. Ser faktiskt fram mot det. Jag är ju lätt rastlös nu när jag knappt får några jobbtimmar. Det börjar bli jävligt tröttsamt faktiskt. Men men, får väl se om det blir bättre snart, hoppas det!

Ikväll, kanske fika med JohannaP och sen kanske lite pannkakslagning. Vi får se.

Gott it is

Kvällsmat och nya greys. God natt.

helg it is (was)

Jag har haft en underbar helg med fylla, vänner, bra snack och avslutade med en jävligt mysig söndag med fika, tjejhäng och senare lite slappande i en soffa. Nu är jag hemma och ska fixa kvällsmat och kolla på nya Greys Anatomy! Sjukt pepp på det helt klart.

Life is kinda' good to me right now!

Helgens citat får bli:

-vad ska vi göra i morgon då?? :)

och

-kolla, en Kul Spets Penna! In Vandrar Familj.

och:

- Öh, Tania!
-Ja?
-tack för lånet....

HAHA

övervinna rädslor it is

Idag har jag gjort något som jag inte kunnat göra på över 6 års tid. Jag tror inte jag gjort det sedan jag gick i gymnasiet. Jag har försökt några gånger, men mest har jag smitit ifrån det. Jag har haft så sjukt många ursäkter för att slippa undan. Jag kan bara inte. Mitt huvud säger stopp och kroppen lyssnar direkt. Jag vet inte hur många ggr jag faktiskt tjutit för att jag haft sådan ångest innan.

SPRINGA

Jag har inte sprungit mer än 500 meter på så många år. Jag har spelat matcher och jag har tränat fotboll och innebandy. MEN jag har aldrig sprungit spåret eller något sånt, sedan jag var 17-18 år. Jag klarar det inte psykiskt. Jag ger upp. Jag tror inte jag kommer orka så jag ger upp innan det är för jobbigt. Jag har haft sådan sjuk ångest på vintersäsongerna att jag suttit o tjutit. Speciellt när jag spelade div1 och VERKLIGEN var tvungen vara med på alla träningar för att få spela matcher. Det är helt sjukt egentligen.

Men idag gjorde jag det! Jag sprang med Matilda. Och jag tror jag vet varför det gick bra. Dels för att jag förklarade innan hur jag känner inför det, vad som ligger bakom liksom. Under fotbollstiden var det ju inte "ok" att känna så liksom. Och dels för att jag fick klaga, vi sprang o tyckte synd om oss själva typ hela tiden, haha. "jag dör" "fy fan vad jobbigt" "ooooh, vilken håll jag fick nu då" osv osv

Jag är så JÄVLA nöjd över mig själv nu. Jag stannade inte EN enda gång!

duktig it is

Jag är stolt över mig själv. Jag var så nära att bara vara hemma och va bakis idag. Men nu ska jag käka lite, sen springa runt ån med Matilda. Värt!

trött it is

Igår var vi på invigningen av nya butiken i Tornby, Supreme. Gratis vin kan ju bara sluta med en sak som ni förstår. Jag, Lollo och Linus gick hem från tornby. Det tog ett tag. Vi gick jävligt fel också. Jag trodde jag kunde en genväg. Varför skulle jag kunna det, som aldrig gått där förut? Vi hamnade vid nån slags återvändsgränd av gräs och nån slags lada. Vi fick gå tillbaka och sen klättra upp för gräset, som jag såklart ramlade i. Upp i den nya rondellen kom vi. Hade jag fått välja håll hade vi hamnat i Skäggetorp, tur att Lollo fick bestämma. Tillslut kom vi hem i alla fall. Haha. Det var ett äventyr helt klart.

Jag fotade tydligen INGET på själva festen, men dokumenterade en bit av vad man gör på vägen hem från tornby... Joel tog bussen till Ljunsbro... Vår buss hade redan gått.




Ni är tamejfan bäst!

fredag it is

Jag har aldrig tyckt om en låt så mycket så fort som Aldrig Ensam. Och bara på sista veckan har jag hunnit skaffa mig personer och tillfällen som den låten alltid kommer påminna om. Starka minnen och betydelsefulla personer.

Jag vet hur jag vill ha min tatuering nu. Låten satte ord på motivet jag tänkt på länge.

Den här bilden och texten aldrig ensam ska sitta på min underarm inom en snar framtid, så är det bara.

Aldrig aldrig ensam, alltid ensam. Det är ju så det är, så jag är. Hur kär jag än blir, hur mycket jag än älskar någon, så har jag alltid den där känslan i mig, att ALLT inte kan vara helt bra. Det är bara sån jag är. Ni vet, ensamhet är det värsta jag vet, jag är sällan helt ENSAM. Däremot är jag inte helt inne i tvåsamheten heller utan känner mig alltid ensam på något vis. Kanske går det över en dag? Men hur som, så är det jag, i en stor del av mitt liv...

skate it is, eller?

Lite duktig har jag ändå blivit! Vurpan på slutet är ändå det bästa, jag står ju fan still! :)

bättre än allt it is

Jonathan Johansson, kanske den som sätter ord på mig, nu, bättre än nån annan

Vi har kommit hit
ingen väg
tillbaks
stora drömmen är
genomskinlig

Låtsas som om allt är som det ska
och som om
allt är vackert
alla vill ha hela världen

Ta vad du vill ha
och lär dig
hur man blundar
vi är fria nu
genomlysta

Vi har kommit hit
ingen vill tillbaks
vi vet
hur man gör
att man måste

Låtsas som om allt är som det ska
och som om
allt är vackert
alla vill ha hela världen

--------------

Jag har längtat efter våld
efter hämnd
och mer förnedring
men den stora, stora rädslan
är inte här ikväll
det ekar mellan husen
ingen rörelse någonstans
bara fina
tunna ljuset
mellan våran värld och din

Aldrig, aldrig ensam, alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

-----------

Så faller snön
och vi
som inte orkar
ska vi gömma oss
i månader
ska vi sakta blekna bort

Beskydda mig
från vad jag vill ha
innan jag gör mig illa
innan jag gör mig illa

Ur ingenting
kommer ingenting
och vad skulle vara rätt
om ingenting är fel

När snön försvinner
är det vi
som ligger kvar
med listan
under armen
med alla dom som
aldrig sa förlåt

Beskydda mig
från vad jag vill ha
jag ville göra
dom illa
jag ville göra dom illa

bevis it is

Fick precis bevis på att jag verkligen stängt av. Känslorna, de riktigt starka, de har jag gömt långt långt inne i mig. Jag orkar inte försöka ta fram dom. Jag vet inte vad de skulle visa heller, och vill inte veta. Jag vill bara må bra och det gör jag nu, som det är. Det är ju i alla fall vad jag tror, men det är ok. Jag orkar faktiskt inte känna mer än så här, för någon. Det är en stark stark skyddsmekanism, det är jag medveten om. Men det räddar mig för tillfället, så då låter jag det vara så!

Fick veta igår att det är tio veckor kvar, sen dröjer det jäääävligt länge tills vi ses igen. Känns på ett lustigt sätt bra, för nu vet jag verkligen läget liksom.

------------

Ikväll blir det invigning av nya First Aid ute i Tornby. Najs.

Svettigt it is

Varit och tränat nu. 15 min springning, 20 min styrka och sen 30 min simning. Förlängde mitt träningskort till sista november, nu jävlar ska det tränas minst 3 gånger i veckan! Så länge jag och Erika kan peppa varandra så ska det nog gå bra!

Ska hoppa in i duschen nu, blev eftersvettig som fan, plus att jag ska fixa håret så det ska blötas ner (jävligt intressant information kände jag). Sen blir det arbetsförmedlingen och sen en tripp till Mantorp för skate. Får se om det blir tåget eller om Linus ska köra pizzabilen. Kanske ska öva lite ollie, även om det suger. Men jag borde ju lära mig!

Nehe, nog med viktig information nu!

trött it is. eller?

varför sover jag inte för.



kommer ni ihåg när jag hade svart lugg och var blek som snö?

Uh! it is

Förresten, i helgen kommer Malin hit från Eskilstuna, och Jenny från Örebro. Då blir det FEST!. SÅ är det bara. Alla ni som räknar in er som mina vänner, ni ska väl hänga på va? Det talas om karatefylla x2 både fredag och lördag.... Ni vet så där moget som bara vi 80talister, från sidan av 80talet som är närmre 70talet än 90talet, kan...

fejnt it is

Var inte så otålig, så blir du inte så besviken. Dessutom blir du jävligt glad när det händer saker när du minst anar det. Jag vet det :)