Den 11 september 2001 förändrades inte bara världen utan också folkrätten – de regler som styr relationerna mellan länder.
Omvärlden gav sitt tysta medgivande när USA attackerade Afghanistan, eftersom alla ”förstod” att USA levde i ett trauma och att någon skulle vara tvungen att betala för det oerhörda brott som inträffat på Manhattan. Varför inte talibanerna, som ingen tycker om och som dessutom vägrade lämna ut Usama bin Ladin, den misstänkte hjärnan bakom attentaten?
När USA sedan invaderade Irak hördes inte heller några högljudda protester. Istället valde flera länder att ge sig in i detta, enligt tidigare gällande folkrätt, olagliga krig. Förutom de omkring 3 000 människor som dog vid själva attackerna har hundratusentals människor dött under de ännu pågående krig som följt runtom i världen.
”The war on terror” – kriget mot terrorn – är USA:s ord för saken. Med orden följde en ny form av krig utan definierad motståndare. Plötsligt blev det ”legitimt” att attackera mål i andra länder och kalla det för självförsvar. Något som nu fler länder använder sig av för att bekämpa motståndare som befinner sig på andra länders territorium, under förevändning att de som bekämpas är terrorister.
Det är väldigt praktiskt. För terrorister gäller inte vanliga folkrättsliga regler och de kan behandlas i princip hur som helst. Därav viljan att terrorstämpla både kreti och pleti.
Konsekvenserna av denna glidning i folkrätten är många:
* hundratusentals döda i Afghanistan och Irak
* miljontals flyktingar, varav de flesta lever under svåra umbäranden i närområdet
* en osäkrare värld med starkare spänningar mellan öst och väst
* ökad främlingsfientlighet och misstro mellan människor som tidigare levt sida vid sida utan problem
* försvagad respekt för mänskliga rättigheter i väst
USA:s reaktion på attacken var inte oväntad, men väldigt oönskad. Öga för öga, tand för tand är inte värdigt ett land som kallar sig civiliserat. Det finns goda skäl till att världen arbetade fram ett regelverk för hur länder ska uppträda gentemot varandra. USA valde att inte följa det. De valde att i makt av sin starka ställning i världen sätta sig över folkrätten och skapa en ny praxis, en ny världsordning.
Vi kan idag bara spekulera i vad som hade hänt om USA istället för att skicka militär använt sig av FN-systemet, diplomati och samarbete för att stärka civilbefolkningen i berörda länder. Vi kan dock vara relativt säkra på att världen då hade varit en fredligare plats och att färre hade dött.
Tio år senare väljer USA nu att återgå till FN-systemet. Kanske inte helt av fri vilja – landet har helt enkelt inte råd att fortsätta som självutnämnd världspolis.
Oavsett vilket hälsar vi USA välkommet tillbaka och hoppas på en mänskligare och klokare politik framöver.
BODIL CEBALLOS
Utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet de gröna.
